Vad är DIR?
– Anything worth doing is worth doing well
DIR är ett lite hårdkritiserat och missförstått dyksystem. Anhängarna brukar vara rätt ivriga förespråkare för lycksaligheten inom DIR. Andra anser närmast att DIR är en falang helfrälsta tokskallar. Oavsett hur man vänder och vrider på saken – DIR är det enda kompletta dyksystem som finns. Enbart därför är det kanske värt att utreda mystiken kring DIR.
Förkortningen DIR betydde från början Doing It Right. Det handlar alltså om att göra något på rätt sätt. Tänk om jag kunde ändra namnet… Då skulle jag omedelbart införa ett nytt namn. Nuvarande namn är det värsta tänkbara! ”Doing It Right” antyder ju liksom underförstått att alla som INTE dyker DIR gör det på fel sätt. Saken har tidigare bidragit till att ge DIR-dykare rykte om sig att vara självgoda högfärdsblåsor och pösmunkar. Nu är det för sent att ge systemet ett annat namn. Vi får bara finna oss i att DIR heter DIR och försöka glömma ursprunget. Har du glömt det nu? Bra. Då kan vi fortsätta…
Traditionellt blir man dykare så här: man börjar med att skaffa lite utrustning och lära sig några metoder. De räcker precis för att göra enkla och okomplicerade dyk. Undan för undan utökar man med större och mer avancerad utrustning efterhand som behoven ökar. Så har exempelvis PADI-strategin sett ut. Den har blivit en jättesuccé och gjort dykning till var mans egendom.
Att byta utrustning och ändra metoder med ökande ambitionsnivå innebär ändå vissa problem. Det kostar en massa att köpa nya prylar. Dessutom tvingar strategin oss också att ändra gamla vanor. Att göra sig av med föråldrade rutiner är ofta mycket svårare än att lära sig nya.
DIR-organisationen GUE (Global Underwater Explorers) har som slogan: ”Begin with the end in mind”. Uttrycket illustrerar idén bakom DIR mycket bra. Det eleganta i DIR är nämligen ett slags ”reverse engineering”. Man drar alltså slutsatser baklänges från de mest avancerade och svårgenomförbara grottdyken och ser hur de påverkar utgångsläget. Resonemanget går så här: se till att utrustning och metoder är tillräckligt bra för att tillfredsställa kraven från de mest ambitiösa tekniska dykarna. Då är de också tillräckligt bra för alla. DIR är alltså en anpassningsbar grundidé. Den grundläggande ”plattformen” för utrustningen kan anpassas till alla sorters dyk. Från okomplicerade tropiska revdyk på grunt vatten till djupa vrakdyk och extrema grottdyk – och med obetydliga ändringar.
Ett av de värsta missförstånden kring DIR är ändå att allt handlar om utrustningen.
Egentligen handlar det lika mycket om att förstå det mänskliga psyket och om begreppet ”capacity”. Vi kan översätta det med ”förmåga” eller ”överskottskapacitet”.
Kapacitet
Tänk dig att du bor i ett hus där elnätet drivs av en generator. Den klarar att hålla fem lampor lysande samtidigt. Du går in i huset en mörk kväll och tänder ljuset i vardagsrummet. Lampan strålar kraftigt och lyser upp hela rummet. Du ser allt klart och tydligt. Så går du ut i köket och tänder ytterligare två lampor. Huset blir märkbart mörkare. Generatorn ska nu driva tre lampor. Du går till övervåningen och tänder två lampor till. Nu är sammanlagt fem lampor tända. Men du kan nätt och jämnt se. Du går in i badrummet och tänder en sjätte lampa. Hela huset blir mörkt. Generatorns kapacitet har överskridits.
...
