Det krävs viss teknik för att ta på sig dräkten. Proceduren kan skilja sig lite mellan olika typer av dräkter.
Torrt på fötterna
– att komma igång med torrdräktsdykning
Har du hittills dykt enbart vått? Om du vill ta dykning på allvar i Skandinavien går det inte att komma förbi torrdräkten. Du behöver bara uppleva en enda gång hur varmt och skönt du kan ha det. Sedan har du sannolikt gjort ditt sista dyk i våtdräkt här hemma. DYK ger dig en guide till torrdräktsdykning.
►Torrdräkten och våtdräkten är bägge i första hand konstruerade för att hålla dykaren varm under dyket. Men ingendera dräkttypen ger egentligen någon värme i sig själv. De begränsar bara värmeförlusterna mer eller mindre effektivt. Med andra ord är det dykarens egen kropp som står för grovjobbet. Hur hårt behöver dykaren jobba för att hålla sig varm? Inte helt överraskande beror det först och främst på vattnets temperatur. Men även andra faktorer: hur länge vi vistats i vattnet, dräktens isoleringsförmåga, dykarens kroppsbyggnad, förhållandet mellan fett och muskler, graden av fysisk ansträngning och sist men inte minst tillvänjningseffekten. Man vänjer sig vid att dyka i varmt vatten. Ganska snart blir man rätt så frusen.
Låt oss tillverka en dykardräkt. Vi tar lite neopren och lindar in dykaren i det. Ganska tätt. Nu blir det lättare att hålla värmen eftersom vattenutbytet minskar. En del vatten har trängt in i dräkten. Dykarens kropp har värmt upp det. Men vattnet stannar kvar i dräkten och byts inte ut mot nytt kallt vatten. Själva värmeisoleringen står neoprenmaterialet för. Nu sänker vi temperaturen i omgivande vatten. Då kan vi testa med att förse dräkten med diverse detaljer som hämmar vattencirkulationen (latexmanschetter, tätare blixtlås och liknande). Vi kan också göra neoprenmaterialet tjockare (3 mm, 5 mm, 7 mm…). Men där tar festen slut. Vid neopren med 8 till 9 millimeters tjocklek går gränsen i praktiken. Sedan blir dräkten inte längre tillräckligt smidig och flexibel. Vi tvingas hitta på en ny strategi.
Vatten har cirka 800 gånger högre densitet än luft. Därför leder det värme mycket effektivt. Hela 20 till 25 gånger bättre än luft. Kroppsvärmen går därför snabbt förlorad i vatten. Även om vattnet är varmt. Luft isolerar, vatten kyler… Läs den förra meningen en gång till. Är det sant? Låt oss då utnyttja det. Vi byter ut vattnet i dräkten mot luft. Då får vi en dräkt som lämnar våtdräkten långt bak på efterkälken när det gäller att hålla en dykare varm. Även i mycket låga vattentemperaturer.
För och emot
Ingenting är gratis. Torrdräkten är inget universellt underverk. Sommartid kan den vara rent förknölat irriterande att dyka i. Låt oss granska dess fördelar och ställa dem mot nackdelarna.
Torrdräktens främsta fördel är att den ger betydligt bättre skydd mot nedkylning än våtdräkten. Tack vare det skyddet blir torrdräktsdykning i kallt vatten bekvämare. Luftförbrukningen minskar. Risken för nedkylning avtar. Det blir möjligt att göra fler dyk. En annan fördel är att dräktens...
Torrdräktskurser
Du bör definitivt gå en torrdräktskurs i samband med dina första ”torra” dyk. Det är inte svårt att dyka i torrdräkt men det är ett par grundläggande skillnader jämfört med att...