Extremofiler i naveln

Eftersom naveln är ett av de ställen på kroppen som tvättas minst får det anses vara det närmsta forskare kan komma ett ostört mikrobiologiskt landskap på den moderna människan.

Vid en konferens 2011 svabbades sextio volontärers navlar. Tillbaka på labbet analyserade forskarna bakteriernas genetik och en helt ny värld öppnade sig.

Från sextio navlar hittade forskarna 2 368 bakteriearter varav 1 458 kan vara nya för vetenskapen.

Vissa navlar innehöll så få som 29 arter och några så många som 107. Medeltalet låg på 67. 92 procent av bakterierna hittades på färre än tio procent av volontärerna – ja de flesta dök upp på bara en person.

En volontär var till exempel värd för en bakterie tidigare endast funnen i jord i Japan – där han aldrig varit.

En annan individ, som uppenbarligen inte tvättat naveln på många år, var värd för två så kallade extremofila bakterier som vanligtvis trivs i istäcken eller i varma källor. 

Inte två individer hade exakt samma uppsättning av bakterier, men åtta bakteriearter återfanns på fler än 70 procent av volontärerna. Och när de fanns, återfanns de i stort antal. Det fick Robert Dunn att likna naveln vid en regnskog, eftersom man hittar samma fenomen med dominerande arter där.

Men varför det ser ut så här, det vet inte forskarna och därför har de nu öppnat upp för andra forskare att analysera deras data.

Förutom fortsatta studier av navlar kommer projektet ”Citizen Science” att undersöka armhålor.